Bråttom, bråttom, bråttom!

Nathalie har verkligen bråttom i livet. Ställer man henne på golvet och håller i hennes händer eller under armarna, så tar hon steg framåt! Hon blir 5 månader i morgon. Små bebisar ska inte göra så än! Häromdagen var Gimli en bit framför henne och han är väldigt intressant – hon blir jätteglad så fort hon ser hans lurviga nuna. I alla fall så började hon sakta men säkert ta steg för steg, dock vingliga, framåt mot honom, så det blev nog ca 20 steg.

Vad ska det bli av denna lilla tös? Hon är sååå nyfiken (pappan säger att hon har det efter mamman, hm ). Så fort hon får chansen vänder och vrider hon huvudet åt olika håll för att se vad som händer. Om hon hänger i BabyBjörn och är vänd med ansiktet mot oss, tittar hon hela tiden åt sidan. Får hon hänga med ansiktet utåt är hon hur nöjd som helst. Små bebisar ska inte bry sig så mycket i omgivningen – tycker mamman, men det tycker inte Nathalie!

Nu har hon provat på bovetegröt, havregrynsgröt, banan, päron och mango. Favoriten var utan tvekan min puré av banan och mango. Hon gapar som bara den och slukar det gottiga.

Vilka små pärlor vi har. Isabelle kommer med sådana härliga uttryck ibland att man häpnar. Häromdagen när jag frågade om hon var kissnödig svarade hon: Inte kissa nu, vänta stund. Hon är så medveten att det är helt otroligt. Man kan föra samtal med henne och få vettiga svar – hon är verkligen närvarande och förstår otroligt mycket.

Potträningen går alldeles utmärkt. Hon säger till när hon är kissnödig eller springer iväg till toan och säger kissa. Händer väldigt sällan olyckor. Bara det är nära till toaletten går det bra så det gäller att ha framförhållning om man är på stan t ex. När hon sover behöver hon fortfarande blöja, men det är så fränt att en så liten klarar av att kissa själv. Det finns ju många som går på pottan betydligt tidigare och en del senare. Det gäller att passa på när de själva börjar visa tecken på att var redo. Kul att vi lyckades nu när vi dessutom fick tillökning i familjen.

Att ha två barn är helt fantastiskt. Kan inte tänka mig ett liv utan Nathalie och Isabelle. Isabelle är så go med henne, pussar henne, pratar och försöker leka med henne. Nu säger hon också gokuttan – goskruttan, åt henne.

Jag är såååååå tacksam för mina två änglar!

Upp på stolen!

Idag klättrade du upp på köksstolen för första gången! Du tog ett rejält tag om bordskanten, klev upp på den lilla träbiten mellan stolsbenen och drog dig upp. Nu är det bara sängen kvar så tar du dig precis överallt!

Nu går du med en väldig fart och småspringer till och med. Du kryper väldigt sällan utan om du druttar på ändan så kliver du hellre upp igen och går vidare än kryper.

Du sover hela nätterna och vaknar pigg och alert vid ca 06.15. Eftersom du sover hela nätterna så känner vi oss rätt utvilade hela högen. Det bästa är att du sedan kan leka själv och poa på så att vi hinner vakna ordentligt.

Nu ska jag göra en tårta till då vi får besök ikväll!

Puss lilla hjärtat!

Förkylning!

I onsdags eftermiddag fick jag ont i halsen och såg till att ta lite extra kosttillskott. Halssmärtan var borta i torsdags så nu är det bara nästäppa kvar. I fredags började snoret rinna på dig också och du kändes varm under kvällen. Du sov väldigt dåligt den natten. Du låg mellan oss och vaknade nog en gång i timmen och var lite ledsen. Trots det så var du på toppenhumör hela lördagen men lite mer gosig bara. I natt sov du bra igen trots att du hade feber i natt.

Idag har du normal temperatur igen och är på strålande humör med snoret som rinner för fullt. När pappa tog en skotertur i det härliga vintervädret så passade du på att klättra upp på stolen i vardagsrummet för första gången! Det var jättekul att sitta där uppe och spana. Sedan tränade du på för fullt med att vända dig om och sätta ner en fot, dra dig upp igen, klättra ner helt och så upp igen. Det var tydligen en väldigt spännande syssla.

Nu går du riktigt fort och sprang några steg igår också. Du pladdrar som bara den (det är nog efter pappa ) och nu är det mycket goj, goja, uh, gololj osv. Du räcker ut tungan och pratar fort som sjutton på ditt lilla språk. Du tycker också om att dela med dig och ge saker som du har till oss – men givetvis med förväntan om att få den tillbaka! Du säger ta, tat så snart kommer det nog ett riktigt ”tack”.

Favortileksaken nu är definitivt julklappen som du fick av oss med en traktor och släp med tillhörande djur och bonde. När du trycker på olika knappar så hörs djurens läte. Där bonden ska sitta spelas en härlig sång när den knappen trycks ner – och det tycker du är jätteroligt. Du kan trycka ner just den knappen säkert 20 ggr på raken samtidigt som du guppar upp och ned och klappar händerna. Du är en riktig sköning.

Det roliga är att du förstår så otroligt mycket. Det är riktigt ruggigt ibland.

På morgnarna är du väldigt lättsam. Även om du vaknar allt ifrån 05.30-06.45 så kan du sedan variera med att vara i vår säng en stund, klättra ner och sedan leka på golvet tills mamman behagar att kliva upp vid sisådär 07.30. Det blir oftast ett blöjbyte innan uppstigningen men det är skönt att få ligga och dra sig lite. Det är skönt att vi har fått till det också att du kan leka själv på morgonen. Du måste inte ha sällskap eller upp och äta direkt.

Nu vill du vara mer och mer delaktig i det vi gör hemma. Lagar vi mat så vill du vara med på ett hörn. Och det får du också. Det är rätt lättsamt med det mesta nu tycker jag. Allt flyter på och du är nöjd och glad. Livet är riktigt härligt.

Men som någon vis människa sa: Det är med dina tankar som du skapar ditt liv. Inga yttre omständigheter skapar ditt liv. Du väljer själv hur du reagerar på saker och ting och därmed väljer du också ditt liv.

Puss lilla hjärtat!

Ojsch ojsch!

Ditt nya favorituttryck som du började med i onsdags är: ”Ojsch, oj”. Det är oj, oj för hela slanten!

Igår var vi på babyrytmik och då skakade du på huvudet samtidigt som du ”hostskrattade” för första gången. Hela gårdagen gick du omkring och skakade på huvudet och skrattade. Nu går du riktigt bra. Du tar alla chanser till att gå överallt med stapplande men stadiga steg. Under babyrytmiken igår var det en rolig episod; Berit tog fram den stora hatten igen och höll upp den samtidigt som hon höll en gosedjurkatt under. Du stod upp och när katten började jama, böjde du på benen och kikade under! Du visste minsann var katten höll hus.

Det är mycket prat nu. Förutom oj är det mamma, titta, ampa, dä (där) och flertalet mindre begripliga meningar! Det händer så otroligt mycket nu. Det är verkligen roligt att umgås med dig nu.

Du är också väldigt medveten om vad saker heter. Frågar man efter t ex, pappa, lampa, Gimli och skeden så visar du var de är någonstans.

Lilla tanden har dragit sig tillbaka. Den syns under tandköttet så vi får se när den bestämmer sig för att komma ut för gott.

Puss på dig hjärtegrynet!

Det går framåt!

I lördags var vi och hälsade på Linus med familj då Petra hade fyllt år under veckan. Vi fikade gott och surrade. Tog också en sväng till hästhagen och klappade på islänningarna. Så mysigt med hästmular och långa vinterpälsar.

Du har vaknat till flera gånger nu de sista två nätterna och varit lite ledsen.  I söndags natt så sov du till 08.30 efter att ha vaknat flera gånger under natten. I morse visade det sig att det sticker fram ett litet risgryn i överkäken mitt fram på höger sida! Och tittar man riktigt noga så syns det att även den vänstra tanden under tandköttet. Så där har vi förklaringen till din lilla sömnavvikelse.

Du gåtränar som bara sjutton. Du går självmant omkring nu med händerna framsträckta med små små steg, stannar upp och tar en paus och fortsätter sedan att gå. Häftigt att se! Nu behöver du ingen uppmuntran för att gå mellan oss utan går av fri vilja små sträckor. Så det är nog bara en tidsfråga tills du går ordentligt. Men det har hänt mycket nu bara de sista dagarna och speciellt idag har du gått i många omgångar.

Lilla Pärlan, livet med dig är för härligt! Ibland undrar man vad vi gjorde innan du kom till oss. Det är verkligen ett mirakel och man önskar att alla barn på den här planeten fick känna sig lika älskade som du är lilla hjärtat.

Sov gott hjärtat – eller som du brukar säga: ”Bottjabottjaboddja!”

Gosunge!

Nu står du stadigt med hela fotsulan i golvet. Ibland väljer du dock att stå på tå och det orkar du göra länge så dina vadmuskler är starka . Nu kan du resa dig från golvet och ställa dig upp och stå rätt upp och ner långa stunder. Du tar också några steg självmant utan att gå mellan våra famnar. Det är så läckert att se.

Du fortsätter att prata med dina ”b-ord” : bottja, botta, bottjabottja, bottjaba osv.

Igår på babyrytmiken var du på ditt allra mest strålande humör och flinade stort så att ögonen drogs ihop till två små streck och dina två små bissar i nederkäken spretade fram. Du gungade upp och ned i takt till sångerna och hade allmänt kul! Synd att det inte är så många gånger kvar nu, men det går ju alltid att gå till kyrkis ändå. Berit som håller i babyrytmiken är en riktig eldsjäl som verkligen brinner för sitt jobb. Hennes glädje smittar och det är så kul att se när någon har hittat sitt kall i livet, det smittar verkligen.

Du sover jättebra. För några nätter sedan sov du ända till 05.00 innan du åt och sedan sov du tre timmar till! Det har väl aldrig hänt att du har sovit ändå till 08.00 efter att ha ätit en gång. Så vi skippade förmiddagsvilan då eftersom du redan hade sovit 13 timmar den natten.

Sedan dess har du sovit som ”vanligt” med ett uppvak vid 4-tiden och sedan vaknat för gott vid 06.30. Sedan ligger vi kvar i sängen och myser. Det är ju mest mamma som myser. Du ligger kvar där en stund och sedan går du ned på golvet och leker. Vid ca 07.30 går vi upp och det är alldeles lagom.

Men du är verkligen ett föredöme med din livsglädje och din aptit på livet. Barn är verkligen våra lärare om vi är villiga att lyssna.

Älskar dig vännen!

Veckan som gått!

I måndags var vi upp och hälsade på Ulrika och Klara. Du lekte för fullt med hennes leksaker och vi hann sitta och surra lite. Tog en promenad på eftermiddagen i det kyliga men friska vädret.

I tisdags kom Petra och Linus hit så vi tog en promenad med hundarna. Den här gången skötte Gimli sig mycket bättre. Sedan tog vi in båda hundarna för att se Gimlis reaktion och han ville t om leka lite. Men efter ett tag kom han på sig; ” Ja just ja, jag är ju rädd för hundar så det är bäst att ta till försvaret igen”,  och så morrade han till. Men då fick han ligga på platsen medan Petras hund fick vara i köket med oss. Så en väldigt lyckad hunddag. Och det är alltid lika kul att träffa Petra.

På kvällen for jag iväg och åt med YAGUgänget för att gratta Birgitta som hade fyllt år. Vi åt Thaimat och jag passade på att ta en riktig stark rätt med kyckling och jätteräkor. Det var LJUVLIGT gott. Starkt men ändå. Varför går man inte ut och äter oftare? Måste skärpa mig på den fronten. Det var väldigt trevligt att surra lite andligt och äta gott. Vi har ju umgåtts nu i så många år så det är kul att träffas.

Igår var vi i väg på babyrytmik och du var verkligen på g. Du skrattade och busade och hann leka med Alicia också innan vi gick hem. Det var en fantastiskt härlig vinterdag igår. Solen sken och bara några minusgrader ute.  Du var vaken hela vägen hem så du passade på att kika på allt och myste i finvädret du också. Det är för härligt att vara ute och så blir man så mycket piggare också. När man har förmånen att få vara hemma med dig så finns det ingen stress så det är bara att njuta. Efter eftermiddagsluren vaknade du efter ca 45 min vilket du brukar göra. Men du var fortfarande trött så vi la oss i soffan, jag nynnad elite för dig och så somnade du in och sov ungefär lika länge till. Då fick jag flashbacks från när du var mindre och sov i min famn! Det är så rogivande att bara ligga och titta på dig när du sover. Hjärtat smälter för du är så underbar.

Du sover fortfarande jättebra. Vaknar i regel någon gång mellan 04.00 och 04.40 varje morgon, får en skvätt välling och somnar om och sover ett par timmar till. När du vaknar tar jag över dig till vår säng för att amma lite och sedan är du pigg som bara den. Du är ett riktigt solsken, pratar och kryper runt och har roligt medan jag försöker vakna till ordentligt. Vid ca 07.30 kliver vi upp och det känns skönt. Då är vi pigga båda två.

Du gåtränar för fullt. Du går med uppsträckta armar och står själv mer och mer också.  Det är nog inte långt kvar tills du går längre stunder.

Mamma och pappa älskar dig lilla hjärtat!